- En artikel i VLT den 7 augusti 1962 –
- Fulleröområdet utanför Västerås är fortfarande huvudsakligen ett sommarstugeområde. Om tio år är det kanske egnahemsbebyggelse på tomterna. I varje fall om stugägarna får friköpa marken. Och det är det man allra helst vill. Ett förslag till byggnadsplan är inlämnad till myndigheterna i Dingtuna och det ligger nu i deras hand om tomterna skall få friköpas från 1 januari 1963.Området i Fullerö är egentligen delat på två, Ekbacken och Enhagen. Mellan dem rinner det en liten gränsbäck. Men den utgör egentligen bara gränsen mellan två namn. Området utgör en enhet och har gemensam intresseförening, Ekbackens och Enhagens ekonomiska förening.Stugområdet tillhör greve Carl V. Cronstedt, men det är skilt från fideikommisset – det gjordes i början på 40-talet. Annars skulle det inte vara möjligt att friköpa tomterna.
- Styckningen började någon gång omkring 1931, berättar föreningens ordförande herr K A Lindkvist. Det var gamle greve Cronstedt som började arrendera ut tomterna till sommarstugor. Han stegade upp dem och det blev ungefär 500 kvadratmeter på varje
I dagens Fullerö är de äldsta tomterna de minsta. Men de gamla kontrakten har sina fördelar. Greve Cronstedt bestämde att arrendeavgiften skulle vara 50 kronor om året, oavsett hur stor tomten var. Kontrakten gällde på 49 år. Någon hänsyn till penningvärdets eventuella försämring i framtiden tog han inte.
Billigt arrende på gamla kontrakt
Det är fortfarande många som har dessa gamla kontrakt, och som betalar sina 50 kronor. Men om man säljer tomten blir det ett nytt kontrakt, och där får man betala 30 öre per kvadratmeter. Den största tomten i Fullerö är 1.900 kvadratmeter men flertalet håller sig mellan 800 och 1.000.
Till de 50-kronorsgynnande hör ordförande Lindkvist. Hans kontrakt gäller ända till 1990.
– Det finns de som tror att vi som har billiga långtidskontrakt på något sätt skulle bromsa dem som vill friköpa, säger herr Lindkvist. Det är inte alls fallet. Vi är färdiga att köpa så snart myndigheterna ger oss tillåtelse. Det är en stor skillnad att bygga på egen grund.Det finns några fasta bebyggare i Fullerö, sådana som tagit chansen att bygga en permanent villa på en tomt som inte är deras egen. Deras skara uppgår till 20 stycken ungefär. Sammanlagda antalet hus är 427.
På den byggnadsplan som nu är inlämnad för godkännande har det också planerats för skolor och fritidsområden.
– Om tomterna får friköpas kan man vänta sig att en permanent egnahemsbebyggelse uppstår här om kanske tio år, säger herr Lindkvist. Det är naturligtvis inte något vi vet med säkerhet, men utrymme måste lämnas för det i alla fall.På området ligger två gamla torp från mitten eller början av 1800-talet, tror sig herr Lindkvist ha hört någon gång och de ligger just i anslutning till ett planerat fritidsområde:
– Om det kommer till utförande måste i varje fall den ena längan rivas. De uppfördes som torp åt statkarlarna som arbetade på Fullerö säteri. Nu är det föreningen som hyr ut dem. De är vackra längor och det skull löna sig att rusta upp dem. Det är de värda.Priset per kvadratmeter tomt kommer att bli 5:25. Berättar herr Lindkvist. För sjötomterna blir motsvarande pris 6:50.
Fullerö ligger ju invid Mälaren. Man har gått med på att de som har strandtomter skall få köpa in den marken, eftersom det finns strand över för de övriga också. Det är visserligen fullt med vass där, men man räknar med att kunna ställa i ordning härliga plager. När man får ekonomiska möjligheter.För närvarande finns det några små och oansenliga badplatser för barnen dit föreningen har kört litet sand. På några ställen finns det också långa bryggor ut över vassen till öppet vatten. Mälarvattnet är inte det bästa, men vad gör man inte för att få litet vatten på kroppen.
Inga butiker vintertid
Det finns en affär i Fullerö och en slaktarbil kommer en gång i veckan. Men det är bara på sommaren. Vintertid måste allting köpas inne i Västerås. Men bussförbindelserna är bra. Och de som bor fast därute arbetar ju i alla fall inne i stan.
Vägen ut till Fullerö har också blivit allt bättre och bättre. När herr Lindkvist kom dit ut, år 1941, var det i stort sett bara en dikesren att balansera ut på. I dag är det närmast som en autostrada.
Till föreningen får man betala 10 kronor per tomt i medlemsavgift. De medlen förslår inte långt. De går till underhåll av vägarna, till administration. I år har man genomfört sophämtning, något ganska väsentligt eftersom området bebos av bortåt 3.000 människor sommartid.
